Chick-littens drottning är Marian Keyes, det kan väl alla vara överens om? Hon spelar i en alldeles egen liga. Men Irland har fler begåvade författare i genren, exempelvis Claudia Carroll.
Carroll har tidigare varit skådespelerska – hade bl a en roll som ärkebitch i en irländsk tv-såpa – men är nu författare på heltid. Hon har skrivit fem böcker: He loves me not... he loves me, The last of the great romantics, Remind me again why I need a man, I never fancied him anyway, och Do you want to know a secret?.
Den första, He loves me not... he loves me är en rätt galen historia, med ett gäng udda karaktärer och en förnuftig hjältinna i mitten. En total rip-off på Jane Austen förstås. Hör på det här:
Portia Davenport, klok och förnuftig, men bara lagom vacker (= varenda Austen-hjältinna i stort sett) bor på ett gods som håller på att falla i bitar eftersom pappan rumlat bort pengarna (=Walter Elliot i Persuasion).
Mamman är en galen bohem, och lillasystern Daisy är vacker men helt ostyrig (= Lydia i Pride and Prejudice, eller Marianne Dashwood i Sense and sensibility). Familjens vän, advokaten Steve Sullivan är förälskad i Daisy, trots att han är mycket äldre (= överste Brandon i S & S).
Sen dyker då Mr Darcy upp i form av Andrew, rik investment banker, komplett med elak mor och gräslig men vacker ex-flickvän, som båda känns igen från olika Austen-dramer.
Visst, jag medger gärna att flera av karaktärerna är arketyper som dyker upp överallt i sagor och berättelser, men Austens ande svävar definitivt över den här romanen. Även om denna inte är lika sofistikerad och välskriven... men den har istället en irländsk saftighet och humor som gör den klart läsvärd.
Jag har inte läst boken du pratar om, men det låter som att Steve Sullivan är lite av en Mr Knightley-figur också.
SvaraRaderaVad är det som gör att de flesta irländska chick lit-författarinnorna är så bra?
Vilken rolig blogg det här var, jag måste komma ihåg att lägga till den på favoriter när jag kommer hem :)
Javisst, Mr Knightley, absolut! Det finns säkert fler också...
SvaraRaderaJa, vad är det med irländskorna? Nån sorts drastisk humor, och en viss oräddhet, de är inga mesproppar liksom. Kul att du hittat hit!